.

Så var man åter igen hemma då.. Har haft det riktigt kul i Göteborg. Åkte igår morse vid sju, kom fram vid tre nån gång tror jag. Det tog oss nästan en timme att hitta vandrarhemmet vi skulle bo på, men vi hittade det till slut. Så nån gång efter fyra drog vi iväg till Liseberg.. Å nu tänker ni, lyckost som får åka allt som går fort, uppochned och allt man nu kan tänka sig.. Nej! När vi kom in på Liseberg så åkte vi först Lisebergsbanan.. Hej å hå vad rädd jag var. Men jag överlevde. Tyckte jag verkade cool som klarat den där utan att skämma ut mig. Så var det då dags för Skeppet eller vad de nu heter.. Åkte den med... Skrek lite mer den här gången men den gick ändå ganska bra, fast jag var lite skakig.. Kände mig riktigt stolt vid det här laget och tänkte att jag inte skulle banga nån karusell.. För jag har ju faktiskt inte hört talas om nån som dött av ren rädsla.. Så gick vi då vidare till Balder. Åh, vad hög, fast inga snurrar eller loopar.. I kön kom jag nog nästan upp i min maxpuls utan att behöva anstränga mig ett dugg. Händerna skakade och jag trodde jag skulle kissa på mig fast jag varit på toan max fem minuter innan. Så blev det våran tur att hoppa i, blir fastspända å så åkte iväg.. I första uppförn, den långa får jag panik, blundar och skriker.. Efter det är det bara kaos.. Jag gråter efter kanske 20 sekunder och skriker för allt jag har... Flera gånger tror jag allvarligt att jag ska lämna jordelivet. Trot eller ej men resan tar slut och jag har fast mark under fötterna. Tack gode GUD!! Å det värsta av allt är att jag var en millimeter ifrån att åka Katapulten, men jag var klok nog att hoppa över, stog i kön och det var våran tur att sätta oss när jag kliver över vagnen. Bra gjort Helen! Dom andra tre idioterna som jag var med åkte allt... Så jag fick vara fotograf och sakbärare.. Å jag var nöjd med det.


Hemska Balder




Jag och Danne på väg till Göteborg